smått irriterad
Idag var jag tillbaka på vfun igen, kändes ok först vid frukosten, men sen blev det som vanligt knas igen.
Jag skulle hålla i samlingen med hela barngruppen, med de övriga i personalen med som stöd, men jag skulle ha störst ansvar. Jag satte mig först och barnen började sätta sig runt mig, sen kom övrig personal, inklusive min vägledare. Det tog en liten stund innan alla barnen hade kommit in och satt sig då det var två barn som precis kommit in i hallen, så jag väntade med att starta samlingen tills alla satt där. När sista barnen satt på mattan var jag beredd att ta kommandot och tysta ner barngruppen och starta, men jag fick aldrig chansen. Min vägledare började genast tysta barnen istället och sa att nu ska ni lyssna på Malin, det är hon som bestämmer. Men han gjorde det med ett nedlåtande tonfall som alltid, med en känsla av att jag var inkompetent.
Sen under samlingens gång så avbröt han mig stup i kvarten och tystade barnen istället för mig eller sa åt dem saker eller frågade dem saker. Barnen fick ju uppfattningen att jag inte alls hade någon auktoritet.
Sedan nån timme efterråt så fick jag typ en "föreläsning" av honom om att man måste visa vem som bestämmer och ta för sig den auktoritet man ska ha, med adnra ord han tyckte inte min samling hade varit lyckad. Men vems fel var det då??? Jag orkade inte gräla så jag bara hmmade och lyssnade, sedan fortsatte jag med det jag höll på med.
Jag fattar inte vad han håller på med egentligen, hur ska jag kunna visa mitt bästa när han ser ner på mig och inte ger mig en chans, när han behandlar mig som om jag vore inkompetent.
Jag är osäker på om han ens är medveten om hur han egentligen behandlar mig, jag har fått uppfattningen av att han anser att han bara är trevlig och ger mig bra konstruktiv kritik. Men så är ju inte fallet, iaf inte från min sida.
Ska bli så skönt att slippa det där stället när den här veckan är slut. Kommer sakna barnen, och även till viss del den övriga personalen, men honom, kommer vara glad om jag slipper möta honom någonsin igen.
Jag skulle hålla i samlingen med hela barngruppen, med de övriga i personalen med som stöd, men jag skulle ha störst ansvar. Jag satte mig först och barnen började sätta sig runt mig, sen kom övrig personal, inklusive min vägledare. Det tog en liten stund innan alla barnen hade kommit in och satt sig då det var två barn som precis kommit in i hallen, så jag väntade med att starta samlingen tills alla satt där. När sista barnen satt på mattan var jag beredd att ta kommandot och tysta ner barngruppen och starta, men jag fick aldrig chansen. Min vägledare började genast tysta barnen istället och sa att nu ska ni lyssna på Malin, det är hon som bestämmer. Men han gjorde det med ett nedlåtande tonfall som alltid, med en känsla av att jag var inkompetent.
Sen under samlingens gång så avbröt han mig stup i kvarten och tystade barnen istället för mig eller sa åt dem saker eller frågade dem saker. Barnen fick ju uppfattningen att jag inte alls hade någon auktoritet.
Sedan nån timme efterråt så fick jag typ en "föreläsning" av honom om att man måste visa vem som bestämmer och ta för sig den auktoritet man ska ha, med adnra ord han tyckte inte min samling hade varit lyckad. Men vems fel var det då??? Jag orkade inte gräla så jag bara hmmade och lyssnade, sedan fortsatte jag med det jag höll på med.
Jag fattar inte vad han håller på med egentligen, hur ska jag kunna visa mitt bästa när han ser ner på mig och inte ger mig en chans, när han behandlar mig som om jag vore inkompetent.
Jag är osäker på om han ens är medveten om hur han egentligen behandlar mig, jag har fått uppfattningen av att han anser att han bara är trevlig och ger mig bra konstruktiv kritik. Men så är ju inte fallet, iaf inte från min sida.
Ska bli så skönt att slippa det där stället när den här veckan är slut. Kommer sakna barnen, och även till viss del den övriga personalen, men honom, kommer vara glad om jag slipper möta honom någonsin igen.
Kommentarer
Postat av: Therese
Låter som du har en likadan vägledare i år som jag hade förra året. Men hon gick så långt så att hon fick mig att skriva på ett papper att jag behövde extra hjälp och stöd- då känner man sig helt värdelös! (och då var jag minst 1000 ggr smartare och 1 million gånger trevligare än henne!) Vilket de andra lärarna talade om för mig :-D
Postat av: Irre
GAAAAH! vill bara åka dit o slå ihjäl honom!!
varför får du inte ett raseriutbrott på honom så han HAJJAR att du visst kan ta kommando? e nog det han väntar på
Trackback
