MallzaWillow

De senaste dagarna har jag mått riktigt bra mentalt. Jag har visserligen inte gjort mkt, mest slappat här hemma och laddat inför nya kursen som börjar imorn. Men jag har märkt en skillnad på mig själv, jag går runt med mycket positivare tankar nu. Jag har inte låtit något dra ner mig och jag har heller inte fått för mig nåra inbillade negativa saker. =) Tvärtom så har allt runt omkring mig känts mer positivt bara av att jag ändrat mitt sätt att tänka.
Visst jag vet att det inte handlar om att jag tryckt på nån magisk knapp så att allt blev bra, risken finns ju att jag stundtals kommer sjunka igen, det är jag medveten om.Men det känns skönt ändå att veta att jag har börjat lära mig att ta mig ur det och tänka bättre. Jag är med andra ord starkare i mig själv nuförtiden.
Jag ska inte ge upp, vad gäller något alls, utan som jag skrev i förra inlägget, ta dagarna som de kommer och bjuda på mig själv och helt enkelt fokusera på det bra. Vem vet vad som kan vänta bakom skuggorna framöver om jag bara vågar tro på mig själv. =)

Först och främst, tack till Jenny och Irre för era tänkvärda ord på mitt förra inlägg. *kramar*

Jag känner mig mycket bättre idag. Jag tog tillfället till akt igår efter att jag läst kommentarerna till att göra min vanliga renings och skyddsritual, fast denna gång la jag mer krut på just positiv energi och självförtroende boostning. Och det funkade. Känner mig mycket bättre till mods nu.
Jag har ju en tendens att tänka för mörka tankar och måla massa regnmoln ovanför mitt huvud så fort jag blir lite låg. Men det positiva är att jag nuförtiden har mycket lättare för att studsa tillbaka. Tror nog att det hjälper att skriva av sig här också.
Jag ska försöka leva varje dag som den kommer och fokusera på det som är positivt och gör mig glad, och inte haka upp mig på inbillade negativa saker. Det är vad jag lovat mig själv nu.

Vad gäller det som ni gav mig tips om, så ska jag skynda långsamt. Även där ska jag ta dagen som den kommer och helt enkelt bara vara mig själv så får man se vad som händer framöver. Tänker inte försöka pressa mig till nåt jag inte klarar av just nu, utan försöka njuta av de stunder jag får helt enkelt och bjuda på mig själv. =)

Vi fick tillbaka våra tentor idag och jag har blivit godkänd. Vi skulle ju förklara 7 olika begrepp och sätta in dem i en lärandemiljö och när jag bläddrade igenom tentan så såg jag att jag tydligen lyckats pricka in alla begrepp så jag hade med andra ord inte ett enda fel. =D Känns ovanligt men härligt att ha lyckats så bra med tentan.

Men trots den glada känslan av tentaresultatet så känner jag mig ändå rätt låg. Dels pga min oro för brorsan (som för övrigt har börjat må lite bättre) och dels allt annat. Jag känner mig bara låg helt enkelt och min nojja vad gäller en viss sak, ja den finns kvar och jag börjar känna att det kanske inte bara är nojja. Det kanske finns nåt i min nojja som är baserat på verkligheten. Jag börjar verkligen tvivla på allt. Det känns som alla de tecken jag fått tidigare när jag varit i liknande situationer, som alltid visat sig vara sanna med tanke på vad som alltid hänt, har börjat dyka upp nu i denna situation åxå. Jag har så svårt att tro att den här gången skulle vara annorlunda. Jag har inte försökt nåt än, men ändå känns det som att nåt är förstört, det är nåt som känns annorlunda mot hur det kändes innan då jag hade lite hopp. Har jag redan lyckats sända ut nåt som får honom att vilja vara kyligare runt mig? Eller är det bara i mitt huvud? Hur ska jag våga när jag känner att risken är stor att det går åt skogen som alltid förr?
Tjejerna i min grupp har försökt peppa mig vad gäller detta, de tror på mig, säger go for it typ. Men jag är fortfarande så rädd just pga att jag med tanke på mitt förflutna inte egentligen kan tro att någon kille överhuvudtaget kan vilja ha nåt med mig att göra.
Jag vet att jag ältat detta förut när jag varit låg, men jag hamnar ju alltid här igen när jag sjunker så här.

Det har varit en lugn men ändå händelserik helg. I lördags var jag ju med Ida och såg på The price of sugar. Det var en oerhört stark dokumentär som tog upp om vilka slavliknande förhållande de som skär sockerrör i dominikanska republiken lever under. Med andra ord så var den väldigt bra och fick en att börja tänka en hel del på hur världen egentligen ser ut.

I söndags var vi på bio igen jag och Ida, fast denna gång även med Max. Vi såg en engelsk film som hette The waiting room. Det var en mysig och fin film, lite speciell. Helt klart sevärd iaf.

Idag har jag lämnat in min kartläggningsuppsats så nu är det bara att hålla tummarna för att den duger. Har opponeringsseminarie på onsdag. Då får vi även reda på hur det gick på tentan. Lite läskigt känns det. Men men, får hoppas det går bra.

Idag ska jag iväg på middag med gruppen, vi ska käka tacos och spela singstar. Kommer säkert bli kul.
Men jag känner mig lite dämpad nu. Fick ett samtal från mamma tidigare idag. Tydligen så mår brorsan sämre än vad vi trodde för han hade tydligen plockat fram stora kökskniven. Lyckligtvis hann han inte skada sig själv. Men mamma och pappa kände att de inte klarar av detta på egen hand, så nu är brorsan inlagd på psyket i Linköping med 24 timmars bevakning. =S
Det känns tungt och jobbigt att veta att han mår så dåligt, men samtidigt känns det skönt att veta att han får den vård han behöver. Nu finns det ju kvalificerad personal som kan hålla ett öga på honom och hjälpa honom att få må bättre.

Nu är jag iprincip klar med kartläggningsuppsatsen som ska in på måndag. Behöver nog bara läsa igenom den och kanske rätta till lite här och där.Får väl se om den kommer att duga eller om det blir en kompletering på den.

Igår var det faddertack för oss som var faddrar. Vi blev bjudna på taco-buffé och hade nästan som en sittning med spex och lite frågesport. Vi fick också varsin ros från fadderiet som tack för vårat arbete som fadder, alla fick dessutom en motivering till sin ros. På min stod det att de tackade mig för att jag ovilkorligt hade öppnat dörrarna till min korridor där jag bor och låtit faddrar och nollan festa här vid 2 tillfällen. Rosen har jag lagt i fönstret nu för att torka.

Idag ska jag eventuellt på bio med min granne Ida. Det är filmfestival i stan så det går en massa udda filmer och dokumentärer. Vi funderar på att se en dokumentär som heter The price of sugar.
Om vi kommer iväg och ser den lär jag tala om senare vad jag tyckte.

För att återkomma till mitt arbete med min dåliga självkänsla och mitt negativa tänkande, well jag fortsätter att jobba på det. Det går lite upp och ner och jag tvivlar en del från stund till stund vad gäller mitt hopp om en viss sak, men annars så börjar det bli bättre som sagt. Ska verkligen försöka att låta små halvnegativa saker dra ner mig, de behöver inte vara negativa egentligen kanske...

Det känns fortfarande lite tungt när jag tänker på min bror och det han går igenom. Har inte pratat med mamma sen jag fick samtalet, men förhoppningsvis går allt bra där hemma med brorsan. Håller iaf tummarna för att han ska få må bättre snart.

Annars så har jag haft en helt ok helg. Var hemma hos Melinda och Tobbe i lördags och åt gott fikabröd, drack lite vin och spelade singstar. Var faktiskt roligare än vad jag hade trott och det gick bättre för mig än väntat. =) Jag kanske inte lät så bra alltid, men jag lyckades iaf pricka in tonerna bättre än vad jag hade trott.

Nu har jag börjat på att skriva för fullt på kartläggningsuppsatsen som ska in om en vecka. Känns lite nervöst, men jag får nog ihop nåt tillslut. Ska iaf förmodligen ut till praktiken senare i veckan och fixa lite till som behövs till min kartläggning.

I övrigt så känns allt bra. Har precis haft en riktigt trevlig stund ute i köket med Ida och Mathias, då vi alla lagade mat samtidigt och snackade och hade det allmänt trevligt. Blir alltid upplyft av att prata/umgås med de där härliga människorna. =)
Vad gäller min nojja som jag pratat om tidigare och mitt negativa tänkande, så jobbar jag på det. Känns som att jag nog kan övervinna det ändå.

Fick ett tungt samtal från mamma nyss. Hon berättade att min bror som börjat plugga i Linköping inte mår bra. De hade fått åka till Linköping och ta med honom till psykakuten för att han var så låg och bedömdes ha suicidrisk. =S
Nu har han blivit sjukskriven och mamma och pappa har tagit honom till Trosa där han får vara ett tag nu tills medicinen börjar värka och han börjar må bättre igen. Som tur är så får han mycket hjälp och stöd från universitetet så att han inte kommer komma så mkt efter av detta.
Jag är riktigt orolig här nu eftersom jag vet hur dåligt han kan må när han sjunker så här. Men samtidigt tror jag på honom att han kommer ta sig igenom det här och komma tillbaka och vara starkare än någonsin igen. Bara han ser till att äta sin medicin och försöker att inte ha så höga krav på sig själv i skolan.

Nu har jag fått min första tenta gjord. Det var inte alls så farligt som jag hade trott. Det känns som att det kommer att gå bra för jag hade en hel del att skriva på varje begrepp, frågan är väl bara nu om allt det jag skrev är rätt och duger. Får väl se om typ 2 veckor när man får reda på resultatet. Känns iaf grymt skönt att den är över. Nu ska jag ta det lugnt ikväll, sen imorn ska jag nog försöka börja mig på kartläggningsuppgiften om jag orkar, annars gör jag det efter helgen.hehe

Tack till de snälla kommentarer jag fick på mitt förra inlägg. =) Det hjälpte. Ska försöka att inte nojja mig för nåt som kanske bara är inbillning.

Den senaste tiden har jag suttit en hel del och pluggat inför tentan jag kommer att ha imorgon eftermiddag. Det börjar kännas som att jag kan begreppen nu, men frågan är om de kommer sitta när jag väl sitter inne på tentan som ett nervvrak.
Är nämligen min allra första tenta på universitetet det här. Jag kommer meddela sen hur det kändes.

På grund av all tentastress så har jag även fått tillbaka mitt nojjiga sätt att tänka och en del av mina paranoioda tendenser. Det är som att min ångest över tentan går ut över allt annat i mitt liv. Jag vet själv om hur fånigt det är och att de saker jag nojjar mig över i privatlivet inte behöver vara så farliga. Får hoppas att mina tankar blir mer positiva efter tentan. Visst jag försöker tänka positivt redan nu, men det är lättare sagt än gjort ibland när jag får för mig att det som händer runt mig inte är positivt, vilket oftast bara är paranoid inbillning från mitt håll.
Det jag nojjar mig mest över är om jag på nåt vis gjort bort mig för en viss herre, att jag förstört mina chanser (om de nu ens fanns från början). Men det finns ju egentligen inget som tyder direkt på nåt sånt, så det måste vara min paranoia. Jag vågar helt enkelt inte så att säga göra ett försök för jag är så rädd för vad som kan hända, att bli sårad igen. Jag vet ju att jag kommer överleva om jag blir sårad igen, för det är ju det enda jag varit med om i mitt liv hittils, och jag lever ju fortfarande som sagt. Skulle bara vara så skönt om det nån gång kunde bli som jag önskar och vill.

Det har varit två händelserika dagar i korridoren nu. Igår åkte jag, Ida och Max iväg till Ica Maxi för att storhandla. Alltid trevligt att göra det tillsammans med andra trevliga människor. Vi handlade 2 tunga kassar mat var, snacka om att man fick ont i händerna. Sedan blev det idol på tv på kvällen. Jag måste säga att jag verkligen diggar den där lille Johan. Han är ju grymt cool och egen. Kan förstå att yngre tonårstjejer kommer falla för honom.hehe

Idag så hängde jag i köket efter skolan tillsammans med Ida, Max och Elin som fixade iordning sina nya overaller. =) Sen dök även Mathias upp och vi gick allihopa till bion för att be om posters och dyligt att dekorera korridoren med. Vi fick massor. =) Så en stor del av kvällen har gått åt att sätta upp en hel del av de posters vi fick. Det är ett par kvar men vi måste skaffa mer och bättre tejp för att få upp dem så det får bli en annan dag.

I övrigt så är det tentaplugg som gäller den kommande veckan för mig. Jag har min första tenta nästa torsdag nämligen. Känner mig lite nervös.