blandade känslor
Men trots den glada känslan av tentaresultatet så känner jag mig ändå rätt låg. Dels pga min oro för brorsan (som för övrigt har börjat må lite bättre) och dels allt annat. Jag känner mig bara låg helt enkelt och min nojja vad gäller en viss sak, ja den finns kvar och jag börjar känna att det kanske inte bara är nojja. Det kanske finns nåt i min nojja som är baserat på verkligheten. Jag börjar verkligen tvivla på allt. Det känns som alla de tecken jag fått tidigare när jag varit i liknande situationer, som alltid visat sig vara sanna med tanke på vad som alltid hänt, har börjat dyka upp nu i denna situation åxå. Jag har så svårt att tro att den här gången skulle vara annorlunda. Jag har inte försökt nåt än, men ändå känns det som att nåt är förstört, det är nåt som känns annorlunda mot hur det kändes innan då jag hade lite hopp. Har jag redan lyckats sända ut nåt som får honom att vilja vara kyligare runt mig? Eller är det bara i mitt huvud? Hur ska jag våga när jag känner att risken är stor att det går åt skogen som alltid förr?
Tjejerna i min grupp har försökt peppa mig vad gäller detta, de tror på mig, säger go for it typ. Men jag är fortfarande så rädd just pga att jag med tanke på mitt förflutna inte egentligen kan tro att någon kille överhuvudtaget kan vilja ha nåt med mig att göra.
Jag vet att jag ältat detta förut när jag varit låg, men jag hamnar ju alltid här igen när jag sjunker så här.
om du inte har gjort något åt saken Malin så kan du inte sitta och låta dig själv deppa ihop för något som inte hänt. något som du själv bara målat upp. ja, det kanske har hänt saker förr som liknar det som händer nu, men det var fortfarande då. inte nu.
du måste verkligen sluta tänka så himla mycket, och framförallt, tänka negativa tankar. du måste. annars kommer det alltid vara så här för dej, alltid. om du verkligen är intresserad av den här killen, visa honom det. om han sedan säger nej så..., ja, livet är skit många gånger. och motgångar kommer du att få massor. om han säger nej så säger han nej. då är det bara att gå vidare. och om du inte talar om något för honom kan du ju inte heller bli arg och ledsen för att det inte händer något? eller hur? karlar är tröga, de ser inte saker, många gånger är det tjejen som måste ta första steget. men det första steget för dej är att du måste ändra ditt tankesätt. med de här tankarna du har drar du bara ner dig själv längre och längre ner. du måste börja älska och respektera dig själv. våga sträcka på dig, visa dig. det tycker killar är jättesexigt. man måste många gånger börja se sig själv i rätt ljus innan andra kan börja se en. det kanske låter hårt, men det är faktiskt så.
och om du är intresserad då tycker jag du ska göra något åt det nu, för annars kommer du bara grubbla mer på saker som bara finns hos dig. och det är inte snällt mot dig, eller honom. kom ihåg, han är en karl... ;)
Jenny (ovan) har rätt!
om du inte gör nåt..så ah. dessutom tänder killar på tjejer som e lite framfusiga ;o)
o forts du att tänka på det förflutna så kommer det att förstöra det hela när du väl har fått fram.
o det kanske du kommer på när det e försent :oS
varför älta i det förflutna!
det e ju inte samma kille du har med att göra med.
en osäkerhet lyser utåt.
Jag själv har ju valt att inte ha ett förh för att jag bara förstör för mej själv.
o du förstör för dej själv innan det hela.
vill du nå fram! skit i allt shit.
annars kommer inget att hända.
förstår inte varför det skulle vara DITT FEL för att du har visat att du gillar honom som kompis?!?!
du har ju inte direkt sänt ut signaler att du vill ha honom.
tror din osäkerhet skrämmer honom.
Iom denna kille e väldigt framåt mot allt o alla, så han behöver få samma respons tillbax :o))
stop this shit mallza!
be a spacer! love is ya bomb!
PUZZPUZZ
(tänker fortf på dej fastän jag e rätt lost) MWAW!